Karta som visar hettiterriket omkring 1350 f.Kr. (Källa: Hittites). Karta som också visar rikets maximala utbredning (Källa: All Empires).

Forntiden i Mellanöstern handlade inte bara om Egypten och Mesopotamien. Bland alla andra folk och riken som passerade revy bör man kanske främst nämna hettiterna. Deras betydelse har dock uppmärksammats först på senare tid.

Hettiterna var till skillnad från egyptierna, assyrierna och babylonierna ett indoeuropeiskt folkslag. De förmodas ha kommit till Mindre Asien (dagens Turkiet) från någonstans norr om Kaukasus. Sannolikt under senare hälften av det tredje årtusendet f.Kr. Ursprungsfolket i dessa trakter av Mindre Asien var hattierna. Hattifolkets huvudort var Hattusa. Under de första århundradena av det andra årtusendet f.Kr. lade hettiterna under sig dessa områden och omkring 1800 f.Kr. förstördes Hattusa.

Sidans topp

En viktig roll i grundandet av det så kallade äldre hettitiska riket spelade, enligt traditionen, kungen Labarnas (omkring 1730 f.Kr.). Detta namn, Labarna, blev sedan en titel för de följande storkungarna. På 1600-talet lät en hettitisk kung återuppbygga Hattusa och gjorde den till rikets huvudstad. Hettiterna gjorde vid denna tid erövringståg ända ner till Babylon och störtade det gammalbabyloniska riket. De använde sig därvid av en hästdragen stridsvagn, vilket var en nyhet i Orienten. Babylonien kunde de dock ej hålla kvar men Nordsyrien erövrades.

En nedgångsperiod inleddes från omkring 1550, troligen beroende på hurriternas expansion. Hurriterna skapade vid denna tid en stormakt - Mitanni - i Nordsyrien och Mesopotamien(1).

Sidans topp

Omkring 1430 började dock hettiterna åter framstå som en betydelsefull politisk maktfaktor i konkurrens med Mitanni. Det yngre hettitiska riket blev under krigarkungen Suppiluliuma (omkr. 1395-55) åter en stormakt i och med att Mitanni besegrades och blev en hettitisk vasallstat. På 1200-talet var hettiterriket en med Egypten och Assyrien jämförbar stormakt.

Med Egypten stred hettiterna om herraväldet över Syrien. I ett omtalat slag vid Kadesh ca 1280 f.Kr. drabbade hettiterna samman med Egypten ubder farao Ramses II . Slaget slutade oavgjort, möjligen något till fördel för hettiterna eftersom de lokal furstarna efteråt slöt fördrag med hettiterna. Det kan nämnas att fredsfördraget efter detta slag, mellan hettiternaoch egyptierna, är det äldsta bevarade fördraget i världshistorien. Det finns i både en egyptisk och en hettitisk version

Strax efter 1200 gick dock det hettitiska riket under. Det skedde i samband med stora omvälvningar i hela östra medelhavsområdet, orsakade sannolikt av de så kallade sjöfolkens härjningar, vilka även skakde det Nya riket i Egypten. Från söder pressades hettiterna av det nyassyriska riket och från trakterna av det Egeiska havet kom ett hot från en västlig koalition under ledning av Achchija som man ibland velat sätta i samband med Achaioi, vilket var Homeros benämning på grekerna. Hur som helst så gick det hettitiska riket under inför västfolkens angrepp och Hattusa brändes (omkr. 1192 f.kr.). Dessa händelser sammanfaller med bronsålderns slut och järnålderns början.

Sidans topp

Detta folks betydelse ligger i att det - förutom att det var en betydande stormakt under lång tid - tros ha infört två nyheter i Orienten. Den hästdragna stridsvagnen spreds via detta folk till både Mesopotamien och Egypten. Enligt traditionen skulle också hettiterna, fram till 1300-talet ha haft monopol på järnframställning(2).

Från omkring 1200 var det alltså slut på hettiternas stormaktsställning. Fortfarande fanns dock flera mindre hettitiska riken kvar. Hettiterna omnämns också i bibeln som ett av folken i det Palestina som judarna kom till omkring 1200-talet.

Genom upptäckten av arkivet i Tell-el -Amarna (i Egypten), vid slutet av 1800-talet, insåg man hettiternas stora roll i bronsålderns historia. Utgrävningar i Bõgazköy, i början av 1900-talet, ledde till att man förstod att detta var det gamla hettitrikets huvudstad, Hattusa. Under 1900-talet har fortsatta utgrävningar kastat allt bättre ljus över hettiterna. Det officiella hettitiska språket har dechiffrerats (i textmaterialet finns dock flera språk, vilka inte alla har tolkats ännu). Detta skedde så sent som 1915.

Hettiternas konst och kultur är imponerande. Tydlig påverkan från den sumerisk-babyloniska kulturen kan observeras. Det ligger nära till hands att tro att de spelat en viktig förmedlande roll mellan den mesopotamiska kulturen och grekerna. Bevisligen mottog ju grekerna starka inflytelser från Orienten, inte minst Babylonien.

  Sidans topp

1) Mitanni, som befolkades av hurriterna, är ett annat betydelsefullt rike i den orientaliska forntiden. Det var vid mitten av det andra årtusendet f.Kr. Fraämre Asiens ledande stormakt (alltså under den tid som hettitriket hade en nedgångsperiod). Mitanni upphörde som stormakt efter hettiternas erövring av landet på 1300-talet. Senare, efter Hettitrikets fall omkr. 1200, uppstod på 1000-talet ett rike, Urartu, som tros ha präglats av hurritisk kultur. Urartu låg vid Vansjön i östra Mindre Asien. Tillbaka

2) De arkeologiska utgrävningarna visar dock inte på något större stöd för detta. Järnfynd från bronsåldern finns ej i större utsträckning i hettiternas områden än i andra traker. Traditionellt har det dock ansetts att konsten att utvinna och bearbeta järn utvecklades tidigare i hettitriket än i något annat område. Det skulle i så fall vara deras allra främsta insats. Tillbaka

Sidans topp

LÄNKAR

Hittite Home Page
Hittite/Hurrian Mythology
Hittites
The Hittites
Hittites (i sajten Asia Minor)
Hettiter (Nordisk Familjebok 1924)

Sidans topp

    © Lars Hammarén 2003