Flores - en vetenskaplig sensation



UTVECKLINGSLÄRAN

Enligt vissa teorier uppstod universum genom den stora smällen för mellan 10 och 25 miljarder år sedan. Man beräknar att jorden är 4,6 miljarder år gammal. Det dröjde länge innan liv uppstod. Några milstolpar på vägen mot människans uppdykande var:

 
växter börjar utvecklas   
däggdjur        
apor               
c:a 250 miljoner år sedan
"    140            "
"      40            "    

Bland aporna utvecklades en grupp människoapor (c:a 20 milj. år sedan) bestående bl.a. av dvärgchimpans, schimpans och gorilla. Dessa bildar tillsammans med människosläktet och olika så kallade förmänniskor, familjen hominider. För c:a 7 miljoner år sedan delades hominiderna i två grenar varav den ena ledde till de nu levande arterna av chimpans och gorilla som lever kvar i de tropiska skogarna medan den andra ledde till människan som klättrade ner från träden och gav sig ut på savannen(1).
 

Människan är alltså enligt vetenskapen ett led i arternas utveckling(2). Ett mellanled i utvecklingen från människoapor till människor är släktet Australopithecus. De tidigaste fossilen av denna förmänniska är från tiden 3-4 miljoner år före nutid. Det mest kända exemplet är "Lucy" som liksom övriga fynd av detta släkte gjordes i Afrika. Lucy hade ett skelett likt vårt och gick på två ben och är på så sätt mänsklig men kraniet liknade mer en människoapas och hjärnvolymen var avsevärt mindre(3). Hur mänskliga dessa australopetheciner var beror på vilken definition vi använder. Om tvåbent upprätt gång är kriteriet på människa så var de mänskliga men om kriteriet är egentillverkade redskap så var de det inte.


Charles Darwin
(1809-1882)

 

MÄNNISKOSLÄKTET

Homo Habilis

Den första arten i släktet Homo d.v.s. det vetenskapliga namnet på släktet äkta människor var H. Habilis eller den händiga människan som levde för c:a 2,3 - 1,7 miljoner år sedan. Flera fynd av denna människoart har gjorts i Östafrika och man anser att människosläktet har sitt ursprung där. Homo Habilis var liten till växten (c:a 130 cm) men hjärnvolymen var större än hos Australopithecus. De första enkla stenredskapen tillverkades. Från små stenar, endast upp mot fem centimeter stora, knackades flisor loss så att man fick en vass egg. Den vanligaste definitionen på vad som skiljer människorna från djuren är just detta att människan har redskap, verktyg som de tillverkar, använder och bär med sig.
 

Homo Erectus

Homo erectus eller den "upprättgående" människan levde för c:a 1,7 - 0,3 miljoner år sedan och var betydligt längre till växten än sin föregångare. Hjärnvolymen ökade också i förhållande till H.habilis. Skelettet är mycket likt den nutida människans. Det var den första människoarten som vandrade ut ur Afrika till både Europa och Asien. De första tecknen på att människan använt sig av elden visar sig under denna tid i avlagringar som är c:a 500 000 år gamla.
När Homo erectus dog ut för 300 000 till 400 000 år sedan uppstod nya, geografiskt skilda, övergångsformer mot en modernare människa hos befolkningarna i de olika världsdelarna.
 

Neandertalmänniskan

I Europa och Västasien utvecklades som en sådan övergångsform Homo neanderthalensis. De mytomspunna neandertalarna dog ut för c:a 30 000 år sedan. Under några tusen år dessförinnan levde de i Europa parallellt med vår egen art, den nutida människan, Homosapiens, sapiens eller "den medvetna människan". Tidigare har man trott att de var nära släktingar, att de bildade två sidogrenar som båda härstammade från H.sapiens (H.sapiens, neanderthalensis respektive H.sapiens, sapiens). Senare forskning visade att neandertalarna utvecklades ur Homo erectus och att de skilde ut sig från det som skulle bli Homo sapiens redan för mer än 500 000 år sedan. De skulle enligt denna teori alltså stå i ett mera avlägset släktskap till oss (källa: NE). År 2010 kom dock sensationella forskningsresultat som visar att neandertalarna ändå måste ha stått oss nära rent genetiskt. Se aktuella forskningsresultat i slutet av denna artikel.
 

Homo sapiens

I Afrika övergick H.erectus för c:a 200 000 år sedan i Homo sapiens eller den "vetande människan" (de äldsta fynden av sådana människor är ca 130 000 år gamla). Homo sapiens är den art som alla nu levande människor tillhör. Hon (liksom för övrigt föregångarna bland hominiderna) har, enligt en teori som är ganska allmänt omfattad, sitt ursprung i Afrika. Därifrån vandrade människan ut över världen. Det är troligen först denna tidiga moderna människa som har utvecklat förmågan till språklig kommunikation. Cirka 70 000 år gamla stenar med inristningar har hittas i södra Afrika där man tror att Homo sapiens hade möjlighet att utveckla ett symboliskt tänkande.

Någon gång för c:a  90 000 år sedan nådde Homo sapiens Mellanöstern och efter ytterligare c:a 50 000 år gjorde hon sitt intåg i Europa. Här samexisterade hon med neandertalarna som alltså av okända orsaker efter en tid dog ut. Den nu fullt utvecklade moderna människan kallas ofta Homo sapiens, sapiens d.v.s. människan som vet att hon vet. En annan benämning är Cro Magnon efter en fyndort i Frankrike. 

Den tekniska utvecklingen tog nu fart. Redskap av sten, trä och ben som pilbågar, metkrokar och harpuner tillverkades. Konsten utvecklades, grottmålningar, sniderier, ristningar och lerskulpturer producerades som än idag kan beskådas på t.ex. grottväggar i Sydfrankrike. Motiven är företrädesvis djur. Djur som man nu sannolikt hade utvecklat allt mer effektiva sätt att jaga. Andra konstmotiv var fruktbarhetssymboler.

Se bild: människans utveckling!

Lascauxgrottan i sydvästra Frankrike 
innehåller mer än 1000 målningar och
ristningar från 15000-14500 f.kr.
4

Venus från Willendorf.
Figurin som påträffades i Österrike på en
25 000 år gammal boplats.
4

Här kan du se mer stenålderskonst från Lascauxgrottan.

Ungefär samtidigt som Homo sapiens vandrade in i Europa spred hon sig även till Australien och för c:a 12 000 år sedan vandrade hon över Berings sund ner genom Amerika.

Sidans topp

NYA UPPTÄCKTER


Flores - en vetenskaplig sensation



En ny människoart, Homo Floriensis, upptäcktes 2004 på ön Flores i Indonesien. Arten levde under den senatse istiden på jorden för 95 000 till 12 000 är sedan. Läs mer om denna art här!

Fem människoarter fanns för 40 000 år sedan!



År 2010 kunde man med DNA-teknik visa att en liten skelettdel från ett fynd i Sibirien visade att ytterligare en människoart funnits på jorden så sent som omkring 40 000 år sedan. Läs mer här! Eftersom även neandertalarna och rester av Homo erectus fanns kvar då levde alltså fem människoarter sida vid sida vid denna tid!

Ardi - en ny urmoder

Hösten 2009 presenterade den vetenskapliga tidskriften Science en beskrivning av en ny förmänniska, Ardi, som levde för 4,4 miljoner år sedan det vill säga ca en miljon år före Lucy. I DN (2/10 2009) sägs att "Ardi kunde både gå upprätt på marken – och klättra på alla fyra i träd. Hon och hennes släkte kunde dra nytta av både mark och skog...". Ardi hade fötter och tår som verkar ha varit lämpade för att klättra i träd. Det har tidigare varit omtvistat huruvida Lucy hade egenskaper som passade för ett liv i träd. Fyndet av Ardi tyder på att så varit fallet, sägs det vidare. Läs mer om Ardi (DN).

Sensationella nyheter - Homo sapiens och neandertalarna fick barn tillsammans!

År 2010 publicerades resultat av den svenskfödde forskaren Svante Pääbo som visade att det i européers och asiaters genuppsättning fanns en liten del som kom från neandertalarna (det gällde dock inte den afrikanska populationen varav man kunde dra slutsatsen att sammanträffandet ägt rum efter Homo sapiens uttåg ur Afrika) . Detta var en revolutionerande nyhet som alltså visade att homo sapiens, sapiens och neandertalare kunde få barn tillsammans.

Homo Rudolfensis - en egen art

Enligt artikel i tidskriften Nature har man hittat nya fynd som visar att det för bortåt två miljoner år sedan levde tre arter vid sidan om varandra: Homo habilis , Homo erectus och Homo rudolfensis. den senare var förut känd bara genom ett enda fynd. De nya fynden innebär att det inte råder någon tvekan om att Homo rudolfensis är en egen art. (SvD 24/8 2012 ).

Nya upptäckter - Denisovaflickan

Bara någon vecka efter att dessa fynd presenterades i svenska tidningar kom nya intressanta rön om om den s k Denisovaflickan. Artikeln inleds: "För omkring femtiotusen år sedan fanns redan människor i Europa och Asien: I väster fanns neandertalarna – kraftiga, ljushyade, rödhåriga. I öster fanns Denisovamänniskorna, mörkhyade, brunögda och med svart hår." Denisovamänniskan - som kan ses som en kusin till neandertalarna - har tydligen fått barn med den moderna människan eftersom nutida människors DNA på Papua Nya Guinea till 6 % består av Denisova-DNA. Som Svante Pääbo tidigare visat (se ovan) finns i nutida människors gener små rester av DNA från både Homo sapiens och neandertalare.



Jan I Brueghel: La terre ou le Paradis terrestre (1607-1608).
Till vänster, mitten: Adam och Eva  - utdrivandet ur paradiset.
© [Louvre.edu] 1999

Sidans topp


KOMMENTARER

1) Till människoaporna räknas också orangutang. Människoaporna har det gemensamt att de saknar svans och frambenen är längre än bakbenen. Tidigare brukade man sammanföra alla människoapor i familjen pongider. Människolinjen från Australopithecus och ännu tidigare förmänniskor fram till Homo Sapiens, Sapiens samlades i familjen hominider.

Eftersom både chimpans och gorilla är närmare släkt med människa än med orangutang brukar man emellertid numera ibland låta chimpans och gorilla tillsammans med människolinjen ingå i familjen hominider medan orangutang ensam får stanna kvar i familjen pongider

Vetenskapsmännen är inte eniga, en del håller fast vid den gamla indelningen där således familjen hominider reserveras för människolinjen inklusive Australopithecus medan alla människoaporna förs till pongiderna.

Hominider och pongider (numera alltså endast orangutang) bildar tillsammans med gibboner överfamiljen hominoider. Tillbaka

2) Läs mer om utvecklingsläran i: Utvecklingslära (NE). Tillbaka

3) Arkeologerna har med avancerade moderna metoder allt mer exakt kunnat spåra människans utveckling tillbaka i tiden. Fyndet av "Lucy" fyllde ytterligare en lucka i utvecklingslinjen. Fortfarande återstår dock att hitta fossil från tiden 8-5 miljoner år sedan då människolinjen avskiljdes från människoaporna. Hittills saknas ordentliga fynd från den tiden så att den "felande länken" bakåt i utvecklingskedjan kan hittas. Man har dock under 2001-2002 gjort en del fynd som är sensationella. I Etiopien presenterades år 2001 en förmänniska, Ardipithecus ramidus kadabba, som levde för 5,7 milj. år sedan. År 2002 kom ett ännu mer sensationellt fynd av en sju miljoner år gammal skalle (samt några tänder och käkben) från en förmänniska som levde i Tchad i Afrika. Den har fått smeknamnet Toumai. Fyndet pekar mot att schimpansens och människans gemensamma anmoder fanns för minst sju miljoner år sedan. Tillbaka

4) Källa för bilder: Lascauxgrottan - Historia On-Line. Venus från Willendorf - Arkeologiska museet, Barcelona (foto förf.) Tillbaka

Sidans topp


LÄNKAR
Neanderthalarna (Wikipedia)

Sidans topp


 

    © Lars Hammarén 2012