Enligt vissa teorier uppstod universum genom den stora
smällen för mellan 10 och 25 miljarder år
sedan. Man beräknar att jorden är 4,6 miljarder
år gammal. Det dröjde länge innan liv uppstod.
Några milstolpar på vägen mot människans
uppdykande var:
växter
börjar utvecklas
däggdjur
apor
|
c:a
250 miljoner år sedan
" 140
"
" 40
"
|
Bland aporna utvecklades en grupp människoapor
(c:a 20 milj. år sedan) bestående bl.a. av dvärgchimpans,
schimpans och gorilla. Dessa bildar tillsammans med människosläktet
och olika så kallade förmänniskor,
familjen hominider.
För c:a 7 miljoner år sedan delades
hominiderna i två grenar varav den ena ledde till de
nu levande arterna av chimpans och gorilla som lever kvar
i de tropiska skogarna medan den andra ledde till människan
som klättrade ner från träden och gav sig
ut på savannen(1).
|
Människan är alltså enligt vetenskapen
ett led i arternas utveckling(2).
Ett mellanled i utvecklingen från människoapor
till människor är släktet
Australopithecus. De tidigaste fossilen av denna
förmänniska är från
tiden 3-4 miljoner år före nutid. Det mest
kända exemplet är "Lucy" som liksom övriga
fynd av detta släkte gjordes i Afrika. Lucy hade
ett skelett likt vårt och gick på två
ben och är på så sätt mänsklig
men kraniet liknade mer en människoapas och hjärnvolymen
var avsevärt mindre(3).
Hur mänskliga dessa australopetheciner var beror
på vilken definition vi använder. Om tvåbent
upprätt gång är kriteriet på människa
så var de mänskliga men om kriteriet är
egentillverkade redskap så var de det inte.
|

Charles Darwin
(1809-1882)
|
Den första arten i släktet Homo d.v.s. det vetenskapliga
namnet på släktet äkta människor var
H. Habilis eller den händiga människan som
levde för c:a 2,3 - 1,7 miljoner år sedan. Flera
fynd av denna människoart har gjorts i Östafrika
och man anser att människosläktet har sitt ursprung
där. Homo Habilis var liten till växten
(c:a 130 cm) men hjärnvolymen var större än
hos Australopithecus. De första enkla stenredskapen tillverkades.
Från små stenar, endast upp mot fem centimeter
stora, knackades flisor loss så att man fick en vass
egg. Den vanligaste definitionen på vad som skiljer
människorna från djuren är just detta att
människan har redskap, verktyg som de tillverkar, använder
och bär med sig.
Homo erectus eller den "upprättgående"
människan levde för c:a 1,7 - 0,3 miljoner år
sedan och var betydligt längre till växten än
sin föregångare. Hjärnvolymen ökade också
i förhållande till H.habilis. Skelettet är
mycket likt den nutida människans. Det var den första
människoarten som vandrade ut ur Afrika till både
Europa och Asien. De första tecknen på att människan
använt sig av elden visar sig under denna tid i avlagringar
som är c:a 500 000 år gamla.
När Homo erectus dog ut för 300 000 till 400 000
år sedan uppstod nya, geografiskt skilda, övergångsformer
mot en modernare människa hos befolkningarna i de olika
världsdelarna.
I Europa och Västasien utvecklades som en sådan
övergångsform Homo neanderthalensis.De
mytomspunna neandertalarna dog ut för c:a 30 000 år
sedan. Under några tusen år dessförinnan
levde de i Europa parallellt med vår egen art, den nutida
människan, Homosapiens, sapiens eller "den medvetna människan". Tidigare har man trott att de var nära släktingar,
att de bildade två sidogrenar som båda härstammade
från H.sapiens (H.sapiens, neanderthalensis respektive
H.sapiens, sapiens) men nyare forskning visar att neandertalarna
utvecklades ur Homo erectus och att de skilde ut sig från det som skulle bli Homo sapiens redan för mer än 500 000 år sedan. De står alltså
i ett mera avlägset
släktskap till oss. (källa: NE).
I Afrika övergick H.erectus för c:a 200 000 år
sedan i Homo sapiens eller den "vetande människan" (de äldsta fynden av sådana människor är ca 130 000 år gamla).
Homo sapiens är den som alla
nu levande människor tillhör. Hon (liksom föregångarna
bland hominiderna) har, enligt den teori som väl har flest anhängare, sitt ursprung i Afrika. Därifrån vandrade människan ut över världen. Det är
troligen först denna tidiga moderna människa som
har utvecklat förmågan till språklig kommunikation.
Cirka 70 000 år gamla stenar med inristningar har hittas i södra Afrika där man tror att Homo sapiens hade möjlighet att utveckla ett symboliskt tänkande.
Någon gång för c:a 90 000 år
sedan nådde Homo sapiens Mellanöstern och efter ytterligare
c:a 50 000 år gjorde hon sitt intåg i Europa.
Här samexisterade hon med neandertalarna som dock av
okända orsaker efter en tid dog ut. Den nu fullt utvecklade
moderna människan kallas ofta Homo sapiens,
sapiens d.v.s. människan som vet att hon vet.
En annan benämning är Cro Magnon efter
en fyndort i Frankrike.
Den tekniska utvecklingen tog nu fart. Redskap av sten, trä
och ben som pilbågar, metkrokar och harpuner tillverkades.
Konsten utvecklades, grottmålningar, sniderier, ristningar
och lerskulpturer producerades som än idag kan beskådas
på t.ex. grottväggar i Sydfrankrike. Motiven är
företrädesvis djur. Djur som man nu sannolikt hade
utvecklat allt mer effektiva sätt att jaga. Andra konstmotiv
var fruktbarhetssymboler.
Se bild: människans
utveckling!
Lascauxgrottan i sydvästra
Frankrike
innehåller mer än 1000 målningar
och
ristningar från 15000-14500 f.kr. 4
|
Venus från Willendorf.
Figurin som påträffades i Österrike
på en
25 000 år gammal boplats. 4
|
Här kan du se mer stenålderskonst från Lascauxgrottan:
grottmålning 1,
2.
Ungefär samtidigt som Homo sapiens vandrade in i Europa
spred hon sig även till Australien och för c:a 12
000 år sedan vandrade hon över Berings sund ner
genom Amerika.
Sidans topp
|
Flores - en vetenskaplig sensation |
En ny människoart, Homo Floriensis, upptäcktes 2004 på ön Flores i Indonesien. Arten levde under den senatse istiden på jorden
för 95 000 till 12 000 är sedan. Läs mer om denna art här!
Fem människoarter fanns för 40 000 år sedan! |
År 2010 kunde man med DNA-teknik visa att en liten skelettdel från ett fynd i Sibirien visade att ytterligare en människoart funnits på jorden så sent som omkring 40 000 år sedan. Läs mer här! Eftersom även neandertalarna och rester av Homo erectus fanns kvar då levde alltså fem människoarter sida vid sida vid denna tid!
Hösten 2009 presenterade den vetenskapliga tidskriften Science en beskrivning av en ny förmänniska, Ardi, som levde för 4,4 miljoner år sedan det vill säga ca en miljon år före Lucy. I DN (2/10 2009) sägs att "Ardi kunde både gå upprätt på marken – och klättra på alla fyra i träd. Hon och hennes släkte kunde dra nytta av både mark och skog...". Ardi hade fötter och tår som verkar ha varit lämpade för att klättra i träd. Det har tidigare varit omtvistat huruvida Lucy hade egenskaper som passade för ett liv i träd. Fyndet av Ardi tyder på att så varit fallet, sägs det vidare. Läs mer om Ardi (DN)
Jan I Brueghel: La terre ou le Paradis
terrestre (1607-1608).
Till vänster, mitten: Adam och Eva - utdrivandet
ur paradiset.
© [Louvre.edu] 1999
Sidans topp
KOMMENTARER
1)
Till människoaporna räknas också orangutang.
Människoaporna har det gemensamt att de saknar svans
och frambenen är längre än bakbenen. Tidigare
brukade man sammanföra alla människoapor i familjen
pongider. Människolinjen från
Australopithecus och ännu tidigare förmänniskor
fram till Homo Sapiens, Sapiens samlades i familjen
hominider.
Eftersom både chimpans
och gorilla är närmare släkt med människa
än med orangutang brukar man emellertid numera ibland
låta chimpans och gorilla tillsammans med människolinjen
ingå i familjen hominider medan orangutang ensam får
stanna kvar i familjen pongider.
Vetenskapsmännen är
inte eniga, en del håller fast vid den gamla indelningen
där således familjen hominider reserveras
för människolinjen inklusive Australopithecus
medan alla människoaporna förs till pongiderna.
Hominider och pongider
(numera alltså endast orangutang) bildar tillsammans
med gibboner överfamiljen hominoider.
Tillbaka
2)
Läs mer om utvecklingsläran i: Utvecklingslära
(NE). Tillbaka
3)
Arkeologerna har med avancerade moderna metoder allt mer
exakt kunnat spåra människans utveckling tillbaka
i tiden. Fyndet av "Lucy" fyllde ytterligare en lucka i
utvecklingslinjen. Fortfarande återstår dock
att hitta fossil från tiden 8-5 miljoner år
sedan då människolinjen avskiljdes från
människoaporna. Hittills saknas ordentliga fynd från
den tiden så att den "felande länken" bakåt
i utvecklingskedjan kan hittas. Man har dock under 2001-2002
gjort en del fynd som är sensationella. I Etiopien
presenterades år 2001 en förmänniska, Ardipithecus
ramidus kadabba, som levde för 5,7 milj. år
sedan. År 2002 kom ett ännu mer sensationellt
fynd av en sju miljoner år gammal skalle (samt några
tänder och käkben) från en förmänniska
som levde i Tchad i Afrika. Den har fått smeknamnet
Toumai. Fyndet pekar mot att schimpansens och människans
gemensamma anmoder fanns för minst sju miljoner år
sedan. Tillbaka
4)
Källa för bilder: Lascauxgrottan
- Historia On-Line.
Venus från Willendorf - Arkeologiska museet, Barcelona
(foto förf.) Tillbaka
Sidans topp
LÄNKAR
The
Long Foreground: Human Prehistory (Washington
State University).
Creation
vs Evolution (del av Science
and Reason)
Neanderthalarna
(Wikipedia)
Sidans
topp
©
Lars Hammarén 2010
|