Bland städerna i
Sumer kan nämnas t.ex. Uruk som beräknats ha haft
ca 50 000 invånare omkring 3000 f.Kr. I Uruk härskade
omkring 2800 f.Kr. fursten Gilgamesh som lät bygga
en tio kilometer lång mur runt staden. Denne furste
är också huvudpersonen i det berömda Gilgamesheposet,
världshistoriens första större diktverk, som i sin
slutliga form skrevs långt senare av babylonierna
men i flera mindre versioner fanns redan under den
sumeriska tiden omkring 2000 f.Kr.
|
En annan mäktig stad
var Ur som vid olika tillfällen spelade en
ledande roll i Sumer. Staden var bl.a. centrum
i det nysumeriska riket (ca 2100-2000 f.Kr.
se nedan). Vid denna tid lät härskaren Ur-Nammu
bygga ett trappstegs-format tempeltorn som
kallas zikkurat. Sådana blev
sedan mycket vanliga i Mesopotamiens städer.
Ur antas ofta vara den stad varifrån Abraham
kom. Enligt bibeln utvandrade han, på Guds
befallning,till Kanaans land(1). Detta är bara ett exempel på hur den bibliska
traditionen har sina rötter i
|
|
Mesopotamien. Ett annat exempel är bibelns berättelse
om syndafloden. I den äldsta sumeriska
historien talas om tiden efter och före "den stora
floden". Ovan: Sumeriska
städer. (Källa: The Near East).
|
Gammalsumerisk tid
ca 3200 - 2350 f.Kr.
Gammalakkadisk
tid ca 2300
- 2100 "
Nysumerisk
tid
ca 2100 - 2000 "
|
|
Den sumeriska
högkulturen som grundade sig på ett rikt åkerbruk
inleddes med skapandet av skriftspråket,
troligen det första i världen(2).
Redan i slutet av Urukperioden hade en form av
|
bildskrift börjat
användas. Bildskrift innebär att varje ord motsvaras
av ett bildtecken. Bildskriften
utvecklades redan efter något århundrade till en form
av linear skrift som kallades kilskrift.
I linear skrift används ett geometriskt tecken
för varje ord. I och med skriftspråkets införande börjar
den historiska tiden i Sumer. Denna delas in i tre perioder
(se ovan t.v).
Webbsajt
om de fyra första civilisationerna och deras
skriftspråk: The
Earliest Civilizations
Sumererna kan ha varit först med att uppfinna hjulet för transporter. De tidigaste beläggen för en hjulförsedd kärra är i alla fall från Mesopotamien omkring 3500 f.Kr. Men det hade redan tidigare, under Ubaidtid, använts i form av drejskivor. Förmodligen går hjulets historia tillbaka ännu längre.
|
Sumererna, ett folk vars härkomst och språk
vi inte vet något säkert om, utvecklade en imponerande
kultur som kom till uttryck bland annat genom:
Vad vet vi om sumererna ? Se fotnot(3)!
|
- ett utvecklat
stadsliv
- en monumental
tempelarkitektur
- mytologin
- konsten och
litteraturen
- matematiken
och astronomin
- lagen
- monarkin eller
prästkungadömet
|
|
Den sumeriska religionen var, liksom övriga samtida
religioner polyteistisk, d.v.s. det fanns ett flertal
gudar med olika funktioner. Högst stod himmelsguden
An. Andra viktiga gudar var Enlil,
luftens herre och Enki, vattnets
gud. Den som spelar den största rollen i mytologin var
dock gudinnan Inanna, "himmelens
härskarinna". Hon innehar till exempel en av huvudrollerna
i hjältedikten om Gilgamesh såsom dennes fiende. I den
babylonisk - assyriska religionen blev hon under namnet
Isjtar helt dominerande bland gudarna.
Gudarna hade mänskliga egenskaper men de avbildades
hornprydda för att markera deras särställning och status.
Utgrävningar av kungagravar
har visat att väldiga människooffer förekom i samband
med begravningar av furstliga personer.
Inom matematik och
astronomi gjorde sumererna för sin tid storartade
framsteg. De skapade också en kalender som i sina
huvuddrag lever kvar hos oss fortfarande idag. Året
indelades i tolv månader utgående från månens varv
runt jorden men eftersom tolv månvarv är kortare än
ett solår lade man vart tredje år till en månad för
att "hinna ikapp".
Även om lite är känt om sumerernas
lagar anses det allmänt att de senare babylonierna tog över dessa och nedtecknade
dem. Lagen som sådan är alltså en sumerisk "uppfinning".
Politiskt var Sumers städer under
lång tid förenade i mer eller mindre lösa allianser.
I stadsstaterna regerade kungen som samtidigt var
den högste religiöse ledaren, d.v.s. både krigsherre
och överstepräst. Detta prästkungadöme blev
sedan mönsterbildande för Främre Orientens folk, med
undantag av hebréerna.
Sidans topp
|
|
Enandet till en stat
dröjer till omkring 2300 f.Kr. då Sargon
I av Akkad erövrade landet och skapade
ett jätterike från Medelhavet till Persiska
viken, det dittills sannolikt största riket
i världen. Akkaderna var sumerernas grannar
i norr. Det var ett semitiskt folk
som länge haft täta kontakter med sumererna
och som kulturellt sett helt och hållet var
deras arvtagare.
Då det Akkadiska riket
så småningom försvagades tog för en tid Gutifolket,
som troligen kom från bergstrakterna mot nuvarande
Iran, makten över stora delar av södra Mesopotamien.
|
Sidans topp
Omkring 2100 f.Kr. återupprättades dock det sumeriska riket
under Ur-Nammu (se ovan). Under ca ett århundrade
blomstrade åter den sumeriska kulturen tills de
semitiska babylonierna erövrade området omkring
2000 f.Kr.
|
Även babylonierna, liksom
tidigare akkaderna, beundrade sumerernas kultur,
och den babyloniska kulturen är till
största delen en direkt fortsättning av den
sumeriska men med ett nytt språk och med ett
nytt folk vid makten. Detsamma gäller för
det folk som tog makten i norra Mesopotamien,
assyrierna.
T.h.Tjur
från nysumerisk tid. (© [Louvre.edu] 1999)
|
 |
Sidans topp
Länge betraktades Egypten som den äldsta civilisationen
men utgrävningar sedan början av 1900-talet har
visat att få städer upptäckta på andra håll kommer
ens i närheten av de sumeriska städernas ålder.
|
Klicka på bilden för att förstora den!
|
Numera anser man alltså att
civilisationens vagga står att finna i Mesopotamien
hos sumererna. Deras kultur påverkade inte
bara de efterföljande babylonierna och assyrierna,
den påverkade också både Egyptens
och Indiens kulturer och hjälpte dem att
komma igång. Innan vi går vidare till babylonier,
assyrier och egyptier ska vi dock titta
lite närmare på ett område vars betydelse
man först på senare tid har insett. T.v:
The earliest Civilizations.
( Källa: Hyper History Online).
|
KOMMENTARER
1) Kanaan (NE) var
benämningen på ett område vid östra medelhavskusten
och folket som bodde där kallades kanaanéer (NE).
Tillbaka
2) Det finns inga säkra
belägg men möjligen
(?) kan den kinesiska skrivkonsten mäta sig med
den i ålder. De egyptiska hieroglyferna kom till
omkring 3000 f.kr. alltså strax efter den sumeriska
kilskriften.Tillbaka
3) Det är okänt vilka
sumererna var och när de kom till Sumer.Enligt en
teori var de av dravidiskt (indiskt) ursprung.enligt
en annan kom de norrifrån. De talade ej ett
semitiskt (NE)
språk - som fallet var med deras grannar i norr
och väster - och det har inte kunnat förbindas med
någon känd folkgrupp.
Likaledes finns olika teorier om vid vilken tid
de kom till Sumer. En del menar att de kom med de
första invandrana som ett "ursprungsfolk" omkring
5900 f.kr. Andra hävdar att de kom senare t.ex.
vid skiftet av någon av de förhistoriska perioderna.
Tillbaka
Sidans topp
BILDER
1) Sumerian City-States (Poppa´s World History, The Near East)
2) Akkadian Empire (Poppa´s World History, The Near East)
3) Tjur (Louvre.edu)
4) The Earliest Civilizations (Hyper History Online)
Sidans topp
© Lars Hammarén 2010
|
