• Grekerna satte människan och naturen i centrum. Människointresset visar sig inte minst i konsten. Marmorstatyerna avbildade människokroppen så naturtroget som möjligt. I litteratur och drama utforskades människans psyke. Filosoferna diskuterade människans situation som tänkande och reflekterande individ.
  
  
• När det i Europa, under medeltiden, uppstod en rörelse som hade liknande ideal och inställning fick den namnet renässansen som betyder återfödelse. Det som då anses ha återfötts är just den antika kulturen och främst då den grekiska.
  
  
• Demokratins idé kom första gången upp i det antika Grekland. Även denn idé togs upp igen långt senare efter att i stort sett legat i idé under 2000 år. Under upplysningstiden började man åter kräva att makten ska utgå från folket och inte från t ex Gud som hade gällt under 16- och 1700-talet. Själva ordet demokrati är grekiskt.
  
  
• Grekisk kultur har satt oerhörda spår i hela den västerländska civilisationen. Att studera antikens Grekland, dess språk, mytologi, vetenskap och filosofi m.m. var grundläggande i intellektuellt och konstnärligt liv ända fram till våra dagar. Fortfarande idag börjar filosofistudierna på universitetet med Platon och Aristoteles
  
  
• Kanske var det mest epokgörande med grekerna deras syn på naturen. att den var intelligibel dvs gick att förstå för människor och inte bara något som gudarna kunde påverka. När det gäller inställningen till naturen skilde sig dock grekerna i ett viktigt avseende från senare tiders förhållningssätt. De menade att man skulle följa naturen och inte förändra den.

Roms betydelse för eftervärlden

• Romarna förde det grekiska arvet vidare till den europeiska civilisationen.
  
  
• Av romarnas egen kultur som beundrats och satt sina spår kan nämnas deras poesi och byggnadsstil. Deras politiska institutioner har gett upphov till många ord som vi använder idag. Till exempel senat, konsul, veto.
  
  
• Den romerska rätten blev grunden för det europeiska rättssystemet. Många av våra lagar kommer därifrån.
  
  
• Den kristna kyrkan med påvedömet har sitt ursprung i romarriket. Kyrkans språk, latinet, blev för lång tid framåt ett europeiskt internationellt språk som användes inte bara i kyrkliga sammanhang utan också i all intellektuell verksamhet till exempel vid universiteten runt om i Europa.
  
  
• Det romerska riket gick visserligen under till slut men tanken på ett stort och enat europeiskt kejsarrike - imperietanken - levde kvar under århundraden. År 800 lät den frankiske kungen, Karl den store, kröna sig till kejsare av påven i Rom. Lite senare, år 962, var det den tyske kungen Otto den store som återigen, av påven, kröntes till kejsare i det romerska riket av tysk nation.

Skolan i Athen av Rafael (Sixtinska kapellet)

Sidans topp

Länkar

När föll Rom? När föll vi? (Peter Englund)

 

© Lars Hammarén 2004