Estlandssvenskarna
Innehåll: Inledning, När kom de dit ? Varifrån kom de och varför ? Hur levde de ? Deportation och krig, Länkar, Kommentarer.


Inledning


I nordvästra Estlands kusttrakter fanns sedan gammalt en svensk minoritet. Vid andra världskrigets slut flydde i stort sett alla de då ca 8000 estlandssvenskarna, eller kustsvenskarna, som de kallades. Under den sovjetiska ockupationen var området stängt för utlänningar och även esterna själva måste ha tillstånd för att åka till dessa områden. Först 1988 kunde de som en gång bott där få resa tillbaka dit. Av de estlandssvenskar som flydde har numera en del kunnat få tillbaka sina gårdar. Många av dem bor nu där på sommaren.

De rödfärgade områdena på kartan ovan visar de områden där estlandssvenskarna bodde. Estlanssvenska museet i Haapsalu.

Sidans topp

När kom de dit ?

Det mesta tyder på att den estlandssvenska kolonisationen inleddes under 1200-talet, framför allt mot slutet av århundradet. Det finns dock arkeologiskt material som visar att skandinavisk bosättning bör ha funnits där även i förhistorisk tid. Skeppssättningar, dvs gravar, av skandinavisk typ från början av sista årtusendet f.Kr. har upptäckts på södra Ösel. Denna eventuellt tidigare kolonisation har dock uppenbart upphört och man kan alltså ej gå längre tillbaka än till 1200-talet för att finna en obruten svensk bosättning i Estland.

Kontakter har dock med säkerhet funnits långt tidigare. Detta visas, förutom av ovan nämnda skeppssättningar, av en stor mängd föremål som hittats i estländsk jord och som härrör från Sverige. Även låneord tyder på en tidig förhistorisk kontakt.

Kolonisationen som började på 1200-talet tog ny fart från 1340-talet och framåt. Orsaken till den nya, större intensiteten, i kolonisationen från denna tid var sannolikt den estniska resningen mot danskarna som ägde rum på 1340-talet och hårt slogs ner. Adeln och godsinnehavarna behövde efter denna ödeläggelse nytt folk för att bruka jorden. kolonisationen fortsatte på 1500-talet.

Även i Reval (idag Tallinn) fanns många svenskar, så pass många att tyskarna med tiden började oroa sig och motarbeta en ytterligare ökning. I förhållande till deras andel (ca 25 % eller 1300-1500 svenskar som mest) spelade svenskarna en stor roll i staden under medeltiden(1).

Huvudort för estlandssvenskarna var staden Haapsalu där det så sent som 1931-40 fanns ett svenskt gymnasium. Den grunda Hapsalviken skiljer staden från halvön Nuckö som var ett av estlandssvenskarnas kärnområden. (Ovan: del av borgen i Haapsalu).

Sidans topp

Varifrån kom de och varför ?

På Ösel kan det i första hand ha varit fråga om gutar från Gotland, medan det i övrigt sannolikt bör ha handlat om en inflyttning av svenskar från Nyland (i Finland).

Den främsta anledningen till kolonisationen var säkerligen överbefolkning i de nyländska kolonisationsorådena och i moderlandet Sverige. Godsherrarna tog emot dem med öppna armar. De behövde folk som brukade obruten mark, vilket gav dem inkomster.

Sidans topp

Hur levde de ?


Bortsett från i Reval rörde det sig om en enkel bondebefolkning som levde under samma förhållanden som ursprungsfolket, deras grannar esterna. Under medeltiden kan nog, åtminstone tidvis, intressena ha kolliderat vad gäller strandrätt, fiske och slåttermark. Inte minst under den estniska resningen kan svenska områden ha ödelagts. Bortsett från dessa tidiga intressekonflikter var dock grannsämjan god.

Estlandssvenskarna hade dock en liten särställning så tillvida att de åtnjöt speciella skattenormer samt personlig frihet i enlighet med svensk rätt. Dessa garanteradesbenligt uråldriga bestämmelser av den svenska kungamakten. Så sent som på 1800-talet åkte en estlandssvensk delegation till Stockholm för att hos kungen beklaga sig över den tyska överhetens beteende mot dem. Se texten t.h. Estlanssvenska museet i Haapsalu.

Sidans topp

Deportation och krig


Under Katarina II:s tid i Ryssland råkade en stor del av estlandssvenskarna ut för en tvångsförflyttning. Omkring 1200 estlandssvenskar på Dagö fick gå den långa vägen till Svarta havet för att där bygga upp en ny tillvaro. Av de 1200 kom endast ca 300 fram. De flesta dog av köld, svält och sjukdomar på vägen dit.

I Haapsalu finns nu ett museum om estlandssvenskarna.T.h: del av museets utställning som visar vandringen, eller dödsmarschen som den kallas, till Gammalsvenskby.

Läs mer om estlandssvenskarna:
Svenskbyborna

Sidans topp


LÄNKAR

Estlands svenskar - språk, historia, kultur
Den andra stranden Svensk kustkultur kring Östersjön
Svenska S:t Mikaels kyrkan i Tallinn, Estland med Historia och länkar till vidare läsning.
Estlandsvenskar (NE).
Sverige och de baltiska länderna (uppsats vid institutionen för nordiska språk).

Sidans topp


KOMMENTARER

1) Källa över huvudtaget för uppgifterna om kolonisationen: "En bok om Estlands svenskar", 1961 (Kulturföreningen svenska odlingens vänner). Tillbaka

Sidans topp


 

© Lars Hammarén 2002