Naturrätt, folkrätt och mänskliga rättigheter
Innehåll: Inledning, Historisk bakgrund, Naturrätt och demokrati, Folkrätten, De mänskliga rättigheterna idag, Den humanitära rätten, Kommentarer, Källor och länkar, Hem.

Inledning

 

Vi kan lite till mans kasta ur oss uttryck av typen "Det är en mänsklig rättighet att få läsa sin tidning i lugn och ro". Vad vi däremot ofta inte tänker på är att mänskliga rättigheter nuförtiden är ett juridiskt bestämt och avgränsat begrepp. De är noga angivna i olika rättighetsförklaringar och de är mer eller mindre juridiskt bindande. Personer som anser sina rättigheter åsidosatta eller kränkta kan därför åberopa dem och kräva rättelse.

T.h: "Liberté" (Delacroix 1830)( [Louvre.edu] 1999

Historisk bakgrund

 

Filosofer, teologer och jurister m.fl. har ända sedan antikens dagar hävdat ståndpunkten att det finns lagar som står över de "vanliga" lagar som stiftas av människor. Genom tiderna har det funnits två sätt att härleda en sådan så kallad naturlig lag. Antingen har man menat att denna vilar på en religiös grund och alltså skapats av Gud eller så finns den naturliga lagen ändå, utan någon religiös grund, så att säga tillhörande människans natur. De senare menar alltså att rätten - dvs vad som är rätt och fel - inte kräver någon särkild bevisföring eftersom den är uppenbar för alla förnuftiga människor. Den kan - menar dessa förespråkare för en rationalistisk naturrättsuppfattning - jämföras med t.ex. matematikens eller logikens lagar(1). Den gäller för alla människor och folk och i alla tider, för evigt, självklar.

Liksom så mycket annat kan idén om en naturlig lag - en naturrätt - spåras tillbaka till de "gamla grekerna". Den grekiske filosofen Aristoteles (bild) skilde t.ex. mellan en naturlig rätt som gällde överallt och de lagar som stiftats av staten. Den stoiska skolan i antikens Grekland utvecklade en avancerad, rationalistiskt präglad, naturrättslära. Den innebar förutom tanken på en gudomlig lag - där det gudomliga var världsförnuftet - även idén om människornas naturliga jämlikhet samt att vissa naturliga rättigheter tillkom människorna.

Eftersom romarna tog över det mesta av den grekiska kulturen fördes även idéerna om en naturlig rätt vidare dit. Den romerska rättens principer spreds sedan till hela Västeuropa.

Under medeltiden dominerade en religiöst grundad naturrätt men under renässansen (slutet av medeltiden och början av nya tiden) och framför allt upplysningstiden på 1700-talet kom åter en mer rationalistiskt präglad naturrättslära att dominera. Denna låg till grund för både den amerikanska (1776) och franska (1789) rättighetsförklaringen.

Inledningen av den franska Deklarationen om de mänskliga och medborgerliga rättigheterna lyder sålunda(2):

Det franska folkets till nationalförsamling församlade ombud anser att okunnigheten om, glömskan av och föraktet för människans rättigheter är de enda orsakerna såväl till alla allmänna olyckor som till regeringens maktmissbruk. De har därför beslutat att genom en högtidlig förklaring fastställa människans naturliga, oförytterliga och heliga rättigheter och skyldigheter, så att varje samhällsmedborgare i varje ögonblick skall kunna påminna sig sina rättigheter och den lagstiftande och utövande maktens åtgärder.

Till följd härav erkänner och förklarar Nationalförsamlingen i det Högsta Väsendets namn följande rättigheter vara de som tillkommer varje människa och medborgare(3).

Därefter följer en uppräkning i 17 artiklar av dessa rättigheter. Se länken nedan(4).

Den amerikanska oavhängighetsförklaringen inleds med bland annat följande ord:

Vi anser att dessa sanningar är självklara:

- att alla människor är skapade lika;
- att de av sin skapare har utrustats med vissa oförytterliga rättigheter;
- att liv, frihet och strävan efter lycka finns bland dessa rättigheter;
- att regeringar har inrättats bland människorna för att trygga dessa rättigheter och att regeringarna likaledes har erhållit sina rättigheter från de styrda;
- att när än en styrelseform motverkar dessa mål är det folkets rättighet att ändra eller upphäva styrelseformen och instifta en ny enligt de principer, som folket tycker mest lämpade till att skapa trygghet och lycka;

 


Den moderna naturrättsläran så som den kommer till uttryck t.ex. i deklarationerna ovan hävdar sammanfattningsvis människans rätt till sitt liv, sin frihet och sin egendom. Vidare rätten att göra motstånd mot förtryck. Särskilt i amerikansk tradition betonas också rätten att söka lycka.

Sidans topp
Naturrätt och demokrati

 

Den moderna naturrätten och upplysningsidéerna från 1700-talet och framåt utgjorde den politiskt-filosofiska grunden för utvecklingen mot demokrati. Den ena av demokratins huvudprinciper - frihetskravet - är ju också den moderna naturrättens huvudprincip. Den andra demokratiska huvudprincipen - alla människors lika värde - ingår, som sagts ovan, också bland naturrättens idéer. De rättigheter som tillkom människorna enligt naturrätten gällde ju alla människor, i alla tider dessutom. Naturrätt och demokrati hör alltså nära ihop.

Sidans topp
Naturrätt och folkrätt

 

Naturrätten och upplysningsidéerna bidrog också till utvecklingen av den så kallade folkrätten samt till en allt mer betydelsefull och detaljerad utformning av de mänskliga rättigheterna. Folkrätten är ett vidare begrepp än mänskliga rättigheter. I folkrätten ingår - förutom mänskliga rättigheter - en rad rättsområden som reglerar förhållanden mellan stater. Den kan delas in i tre huvudavdelningar:

  • Fredens folkrätt
    • staternas suveräna likställdhet
    • rätt till icke-inblandning
    • diplomatiska förbindelser
    • mänskliga rättigheter
    • havs- och rymdrätt
    • skydd för egna medborgare utomlands
    • ekonomi och handelsavtal
    • telekommunikationer
    • samfärdsel och post
    • tekniskt och vetenskapligt samarbete
  •  

  • Krigets folkrätt
    • neutralitet, ockupation och humanitet på slagfältet
    • skydd för sårade, sjuka, krigsfångar och civilbefolkning
    • förbud mot särskilt inhumana vapen (kemiska och biologiska)

     

  • Konfliktpreventiv folkrätt
    • FN:s stadga om fredlig lösning av konflikter
    • avtal om nedrustning och demilitarisering
Sidans topp
Mänskliga rättigheter idag

 

Historien om de mänskliga rättigheterna tog ytterligare ett steg framåt efter det andra världskriget. Koncentrationslägren och förintelsen av judarna förde det med sig att man ville stärka de mänskliga rättigheterna ytterligare. I Förenta Nationerna fördes naturrättens tankar om människans absoluta rättigheter vidare. Fram till dess hade de mänskliga rättigheterna i stort sett endast funnits i form av nationella lagar. Nu internationaliserades de. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna tillkom 1948. Den har senare komplettarats med konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Båda dessa tillkom 1966.

Konventioner är multilaterala medan traktater är bilaterala överenskommelser(5). Dessa blir juridiskt bindande då staterna förklarar sig bundna av dem. Förklaringar och deklarationer har mer karaktär av målsättningar eller viljeyttringar. Konventioner som Sverige undertecknat framgår av webbplatsen Mänskliga rättigheter - se nedan!

Bild t.v: Eleanor Roosevelt, ordförande i den FN-kommission som utarbetade deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Hon var gift med USA:s president F.D.Roosevelt.

De mänskliga rättigheterna som alltså endast är en del av folkrätten utmärks av att de reglerar förhållanden mellan individer och stater. Staterna har framför allt skyldigheter och individerna rättigheter. Det är endast staterna som kan ställas till ansvar för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Enskilda individer är dock förstås också skyldiga att, under landets lagar, respektera andra människors rättigheter.

Det finns olika sätt att sammanfatta FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna under olika rubriker. Här nedan är ett exempel, tagit ur boken "Mänskliga rättigheter - för alla och envar"(6)

    • de grundläggande rättigheterna
    • regler om rättssäkerhet
    • regler om demokratins mekanismer
    • rätten till en dräglig vardag
    • rätten till utbildning
    • rätten till personlig säkerhet och integritet
    • kollektiva rättigheter

     

Senare har olika regionala rättighetsförklaringar tillkommit, bland annat Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, 1950. Om denna, och mycket annat, kan du läsa på regeringens webbplats Mänskliga rättigheter - se länk nedan!

FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna fullständig text. Regeringens webbplats Mänskliga rättigheter är mycket innehållsrik. Där kan du läsa om mänskliga rättigheter i Sverige men också om tillståndet i världens länder. Där finns också ett dokumentarkiv (sök på dokumentarkiv!) samt mycket mer.

Sidans topp
Den humanitära rätten

Inom andra delar av folkrätten, särskilt inom den humanitära rätten, kan dock individer ställas till ansvar(7). Detta gäller för krigsförbrytelser (brott mot krigets lagar), folkmord, brott mot mänskligheten och brott mot freden. Fyra tribunaler som prövar och dömer individer, åtalade för övergrepp och kränkningar, har funnits efter andra världskriget: Nürnberg-, Tokyo-, Haag- och Aruschatribunalen.

En viktig händelse i den humanitära rättens historia var tillkomsten av Internationella Röda Korset 1864. Grundarna var Henri Dunant och Frederic Passy. De regler som gäller den humanitära rätten finns framför allt i Haagkonventionerna (1907), Genévekonventionerna (1949) samt FN:s Folkmordskonvention (FN-resolution 1948, konventionen trädde i kraft 1951). Se länkar nedan !
Sidans topp

KOMMENTARER

1) Rationalism = filosofisk/vetenskaplig inställning med en stark tro på det mänskliga förnuftets möjligheter. Tillbaka

2) Källa: Källor till historien del II av Graninger-Tägil (Esslete Studium 1967) Tillbaka

3) Det högsta väsendet är helt enkelt förnuftet som under den franska revolutionens mest radikala period upphöjdes till något gudomligt. Deklarationen bygger alltså egentligen på någon slags blandning av religiös och sekulär naturrättsuppfattning. Eftersom det gudomliga är just förnuftet så råder dock ingen tvekan om att det handlar om en i grunden rationalistisk naturrättsuppfattning.
(Sekulär = ickereligiös eller ickeandlig dvs världslig).
Tillbaka
4) Källa: Webplatsen Nationalism (Stockholms universitet).
Tillbaka
5) Multilaterala = överenskommelser mellan flera stater. Bilateral = överenskommelse mellan två stater. Tillbaka
6) Mänskliga rättigheter - för alla och envar av Kristina Hedlund Thulin (Norstedts Juridik 1996). Tillbaka
7) Begreppet humanitär rätt kan användas antingen som en samlande benämning huvuddelarna av de mänskliga rättigheterna och krigets lagar eller mer specifikt syftande på krigets lagar. Tillbaka

Sidans topp

KÄLLOR OCH LÄNKAR

Litteratur:

Natural law av A.P. d´Entrèves (Hutchinson University Library, London 1970)
Mänskliga rättigheter - för alla och envar av Kristina Hedlund Thulin (Norstedts Juridik 1996).
Nationalencyklopedin

Internet

Mänskliga rättigheter (Regeringen)
Faktablad och publikationer (Utrikesdepartementet)
Amnesty International/Svenska sektionen
The International Committee of the Red Cross
Mänskliga rättigheter (Tensta gymnsium)
Human Rights (Encyclopedia Britannica Concise)

Det kan ibland vara svårt att fastställa den exakta innebörden av alla begrepp på folkrättens område. Här följer en rad länkar till uppslagsbokens definitioner (Nationalencyklopedin):
Folkrätt, Mänskliga rättigheter, Krigets lagar, Folkrättsbrott, Haagkonventionerna, Genévekonventionerna
och Folkmord,

Förslag till ytterligare litteratur

De omänskliga rättigheterna av W.Agrell
De mänskliga rättigheternas väg - genom historien och litteraturen av Ove Bring (2011)


Sidans topp

Bilder

Aristoteles - © [Louvre.edu] 1999
Röda korsets symbol
E.Roosevelt - Art Today


© Lars Hammarén 2013