Kalmarunionen under Karl Knutsson och Sturarna

Innehåll: Inledning, Vad betydde nationalismen? Karl Knutsson och Sturarna - skillnader? Vilka var de viktigaste orsakerna till hur man ställde sig? Kommentarer, Litteratur, länkar och bilder, Hem

Inledning

Med Kristoffer av Bayerns död 1448 inleds en mycket orolig period i Kalmarunionens historia, en period fylld av strider mellan olika grupper för eller emot unionen. Stridslyckan växlar men oftast styrs Sverige av egen kung eller riksförståndare. Mellan 1448 och 1523 har Sverige och Danmark (och Norge) en gemensam kung endast vid tre relativt korta tillfällen (1457-64, 1497-1501 och 1520-23). Man kan därför säga att den egentliga Kalmarunionen tog slut redan1448. Den 75 år långa perioden därefter kan för Sveriges del delas in i Karl Knutssons tid (1448-70) och Sturarnas tid (1471-1523).

I striderna deltar olika stormannagrupper där enskilda adelssläkter eller personer ofta byter sida. De svenska bönderna fortsätter att spela en viktig roll i dessa strider men även dessa står omväxlande på unionskungens och hans motståndares, dvs Karl Knutssson Bondes och Sturarnas sida. Men vad ville egentligen "unionsanhängarna" respektive "unionsmotståndarna"? Handlade det primärt om unionens fortbestånd eller dolde sig andra och kanske viktigare intressemotsättningar bakom dessa beteckningar?

Vad betydde nationalismen?

Karl Knutsson och Sturarna har det gemensamt att de satsade på ett så självständigt Sverige som möjligt. De egentliga anledningarna till denna politik är svåra att fastställa. Var det den nationella självständigheten i sig som var den verkliga drivkraften eller var det helt enkelt kampen för personlig maktutvidgning? Svaren i modern historieskrivning är tämligen entydiga: för dessa furstar av machiavelliskt slag var makten allt! Men de insåg fördelarna i att vädja till nationella känslor. De använde sig av nationalismen som propagandamedel för att få med sig så stor del av folket dvs bönderna som möjligt i kampen mot de danska kungarna. Det fanns en ganska stor grogrund för denna propaganda eftersom de danska kungarna hade satt hårda utländska (danska och tyska) fogdar på slotten. Dessa var djupt hatade, det hade visat sig tydligt om inte förr så under Engelbrektsupproret.

Det är helt klart att den nationalistiska propagandan spelade en allt större roll under denna tid. Såväl Karl Knutsson som Sturarna och inte minst Gustav Vasa senare var mycket skickliga propagandister och spelade starkt på känslorna för fosterlandet och "svenskheten". Även om det från början nog mest var ett propagandaknep från överheten, i syfte att få böndernas stöd i striderna, så fick ett nationellt tänkande ändå långsiktigt allt större betydelse. Någon nationalism av modernt slag med bred folklig anslutning var det förstås inte tal om. I Sverige kände sig säkert vanligt folk mer som västgötar, smålänningar eller upplänningar än som svenskar. Slutresultatet blev dock upprättandet av ett nationellt kungadöme under Gustav Vasa och detta uppnåddes säkert till viss del genom den nationalistiska propagandans effekter. Under 1900-talets senaste decennier fanns en tendens inom den historiska akademiska världen att helt förneka nationalismens betydelse under medeltiden vilket dock är överdrivet för att inte säga rent felaktigt. Någon slags nationalism - låt vara av betydligt mindre folkligt slag än 1900-talets - fanns där och spelade en inte obetydlig roll. Det gäller för övrigt inte bara Sverige utan är en allmäneuropeisk tendens i samband med nationalstaternas grundande.

Sidans topp



Sten Sture dör på Mälarens is. Målning ac C.G.Hellqvist.
Typiskt nationalromantiskt måleri från slutet av 1800-talet

Sidans topp

Karl Knutsson och Sturarna -skillnader?

En annan och svårbesvarad fråga är huruvida det finns skillnader i Karl Knutssons och Sturarnas mål och drivkrafter. Karl Knutsson utmålas ofta som den värste av oppurtunister dvs hade egentligen inga andra mål än att stärka sin egen personliga makt. Det sägs t ex i författaren Dick Harrisons biografi över Karl Knutsson att han, åtminstone i början, antagligen inte var principiell motståndare till unionen men att han i sin kamp om makten drevs till en unionsfientlig politik(1). Beträffande Sten Sture d.y. brukar det sägas att målet på ett tydligare sätt var upprättandet av ett nationellt kungadöme. Så t ex i NE där det om honom sägs att hans politik "...syftade sannolikt till att återuppliva det nationella kungadömet till förmån för S. [Sture] och hans ätt."(2). Frågan är dock om det finns någon viktig principiell skillnad mellan dem annat än att Sten Sture d.y. aldrig hade någon som helst dröm om att bli unionskung vilket möjligen Karl Knutsson haft till en början (åtminstone över en svensk-norsk union). Gemensamt för dem är att de strävade efter en personlig maktställning som svensk kung eller riksföreståndare och därvid kom i konflikt med de danska kungarna. Karl Knutsson drevs tämligen omgående in i det så kallade unionsfientliga lägret eftersom hans maktambitioner gjorde det oundvikligt. Detta trots att han förmodligen från början inte var principiell motståndare till unionen som sådan. Han kan för övrigt rent privat betecknas som en typisk "adelskosmopolit".

Skillnaden mellan Karl Knutsson och Sturarna bestod väl egentligen mest i att de, i olika skeden, såg olika faktiska möjligheter för sin maktutövning som svensk kung eller riksföreståndare. Att bådas politik - liksom de andra Sturarnas och för övrigt även de danska oldenburgarnas - präglades av hänsynslös maktpolitik står klart. Likaså att de skickligt använde sig av nationalistisk propaganda för att nå sina personliga mål. I hur stor utsträckning de själva var nationellt "stämda" eller "fosterländskt sinnade" som det heter i äldre historieskrivning kan vi nog aldrig få svar på. Det saknas källor av mer privat slag som brev etc. för att besvara frågan. Möjligen kan den nationalistiska propagandan och den nationella stämningen, som ju Sturarna var uppfödda med, ha satt sina spår i medvetandet och identiteten hos dem - kanske framför allt Sten Sture d.y. - på ett annat sätt än hos Karl Knutsson som växte upp i en miljö där unionen ej var särskilt ifrågasatt.

Sidans topp

Vilka var de viktigaste orsakerna till hur man ställde sig?

Lika klart som att någon form av nationalism fanns med i spelet lika klart är att händelserna inte påverkades uteslutande eller knappast ens till största delen av nationella ställningstaganden. Detta framgår väl redan av det enkla faktum att under hela denna tid var såväl adel och kyrka som borgare och bönder representerade i de två lägren. Vad handlade då de mer djupgående intressekonflikterna om? Att de ekonomiska faktorer spelade in redan under engelbrektsupproret är klart. De ska inte närmare utredas här - det handlade framför allt om konsekvenser för export- och handelsberoende grupper. Gränsadeln kunde se fördelar i en union. De hade ju egendomar på båda sidorna av gränsen och gynnades av avskaffandet av gränshinder för handeln. Även bönderna i deras områden kunde se fördelar av detta ekonomiska slag och hoppades kanske på att unionen skulle vara fredsskapande. (där bedrog de sig i så fall...) Viktigt för ställningstagandet var förstås också de skattemässiga följderna av stödet för än den ena än den andre potentaten.

Den kanske främsta faktorn bakom högadelns inställning var dock av annat - rent politiskt - slag. Största förklaringen till att en del inom högfrälset - såväl den världsliga delen som den kyrkliga - vid olika tillfällen föredrog att acceptera de danska oldenburgarna som kungar står att finna i den maktkamp som generellt rådde mellan kung och högadel i senmedeltidens Europa. När Karl Knutsson och Sturarna visade sina tendenser till ökad personlig maktutövning -och/eller tvingades till detta på grund av krigen, kunde den svenska adeln spela ut de danska kungarna mot de inhemska ledarna. På så sätt hopades de kunna stärka sitt rådskonstitutionella program(3). Även här bedrog de sig oftast... De danska kungarna var definitivt inte mindre maktlystna och opålitliga än Karl Knutsson, Sturarna och Gustav Vasa! Därför växlade också rådsadelns inställning ständigt.

Sidans topp

KOMMENTARER

1) Se tex Dick Harrison Karl Knutsson sid. 425 Tillbaka
2) NE/Sten Sture d.y. Tillbaka
3) Vad detta närmare gick ut på står t ex att läsa i den grundligare skrift som ingår i min bok för Hi C kursen. Tillbaka

LITTERATUR

Den svenska historien del 3
Kalmarunionens tid av L.O.Larsson
Karl Knutsson Bonde av Dick Harrison

Exempel på länkar på Internet som t ex kan användas för källkritiska studier

Karl Knutsson (Nordisk familjebok)
Karl Knutsson (NE)

Bilder

Sten Sture d.y. dör på Mälarens is: från Taflor i Sveriges historia av Otto Sjögren (Bonniers förlag 1898)

Sidans topp


 

© Lars Hammarén 2005